Auktoritära frisörer är inte att leka med

Tänk vilken lyx att bara få tänka på sig själv ibland. I dag har jag haft en ego-dag. Jag har köpt en bikini till sommarens alla semestrar, intagit latte och bagel och varit hos frisören. Jag har skjutit på det länge nu, alltså att klippa mig. Jag borde ha klippt mig redan för några månader sedan och jag vet att min frisör, en dansk-iransk kvinna med skinn på näsan, skäller ut mig efter noter eftersom jag inte varit hos henne på länge.

Jag tycker jättemycket om min frisör, men jag är också lite rädd för henne ... trots att hon är en kortväxt kvinna. Det är något rockmormoraktigt á la Sanne Salomonsen över henne, med de tajta skinnbyxorna, det långa yviga håret och den hesa rösten. Hon säger också precis vad hon tycker utan någon som helst finkänslighet. Precis som de flesta danskar gör ... men det kanske även gäller för den iranska kulturen?
Efter att ha bott så många år i ett land där man alltid öppet vräker ur sig vad man tycker och tänker, reagerar jag inte längre på det. Faktiskt så uppskattar jag det ... oftast.

När jag var sex månader in i graviditeten påpekade hon med pekfingret i luften att hon hoppades att jag var gravid, för annars borde jag verkligen tänka på vad jag stoppade i mig.

Samma frisör suckar högt och ljudligt och gestikulerar för kung och fosterland, varje gång hon försöker torka mitt tjocka, "halkiga" hår som aldrig vill bli torrt. Och varje gång är jag orolig för att jag ska få betala straffavgift för att det tar så lång tid. :-)

En gång skrämde hon upp en medelålders dam som inte varit där på ett tag och som klippt sig hos en annan frisör ett par gånger emellan. Min frisör tog tag i damens axlar, stirrade henne rakt i ögonen och utbrast förfärat: "Har du varit mig otrogen?"

Damen blev alldeles tyst och blek medan hon stammade fram ett ja.

Då log min frisör och klappade henne i ryggen och på bruten danska sa hon bestämt: "Okej. Du är förlåten. Sitt ner."

Vad kan man lära av detta?

Man gör bäst i att inte bli ovänner med sin frisör. Du kan riskera att komma hem och likna en pudel.