måndag 30 juni 2014

På äventyr i Cambridge

Vi har haft ett par hektiska dagar med sightseeing, bröllop och trevligt familjehäng i Cambridge.


Vi turistade i typiskt engelskt sommarväder, där regnet hängde i luften mest hela tiden men emellanåt tittade solen fram.

Byggnader som dessa får alltid min fantasi att skena iväg, om mord på kardinaler och om hemliga sällskap och deras ritualer.


Vi åt en massa god mat, drack vin och gick kilometer efter kilometer på kullersten, bland marknadsstånd och bland pampiga byggnader.

Avslöjad, en liten hand kom visst med i bild. 

Lördag kväll lämnade vi lille H, min lillebror och svägerska att roa sig på egen hand eftersom jag och maken skulle gå på bröllop. Min makes lillasyster bor i England och har en kille, numera make, från Nya Zeeland, därför skulle vi nu få vara med om ett engelskt bröllop kryddat med danska och nya zeeländska traditioner.

Selfie  med mobilkameran fem minuter innan själva vigseln började.


De gifte sig i ett av universitetens bibliotek och om man tyckte att vigselakten var långdragen, vilket den absolut inte var, hade man den vackraste utsikt att beskåda.


Man har ju tidigare bara sett på film när vigselförrättaren frågar om någon har några invändningar mot giftermålet och att man ska tala nu eller tiga för evigt. Jag ska erkänna att jag faktiskt hade lite fjärilar i magen. 

Tänk om ... 

Det kom dock bara lite småfniss i publiken och turligt nog kunde ceremonin fortsätta utan invändningar.

Sedan skålades det, dansades det och festades natten lång. Jag själv var så trött att jag tog taxi hem kl 23. Lille H var under vistelsen i Cambridge fortfarande på Danmarkstid och det tar på kroppen att stiga upp klockan 4:30 engelsk tid.

Nu är vi hemma igen och ska låta helgens alla intryck sjunka in.



onsdag 25 juni 2014

Färgkänsla

Vi ska på bröllop i helgen, makens lillasyster ska gifta sig. Jag brukar alltid planera bröllopsklädseln flera veckor i förväg. Det är ju så kul att klä upp sig ibland.
Den här gången har jag överhuvudtaget inte ens hunnit fundera på vad jag ska ha på mig, tiden har gått alldeles för fort och nu hinner jag inte köpa någon ny klänning. Därför återanvänder jag denna gamla trasa, som jag haft på två bröllop tidigare. Men det har varit bröllop med olika folk och olika bekantskapskretsar, så den är ju nästan som ny ändå.

Det enda som behövde skaffas var en ny slips till maken som matchar den koboltblå femtiotalsinspirerade klänning. Koboltblå verkar dock inte vara säsongens slipsfärg och jag jagade runt i varenda affär i stan för att hitta något som överhuvudtaget liknade blått. När jag nästan gett upp, hittade jag slipsen med stort s.

Den hade nästan en gloria runt sig och gav ifrån sig en metalliskt blått sken där den hängde mellan brunrutiga och blekrosa slipsar, som den enda på kroken. Undrar om det är ödet, för när jag kom hem såg jag att det är exakt samma blå. Bästa färgkänslan, ever! #stolt


Till och med lille H är imponerad.


tisdag 24 juni 2014

Barn gör inte som du säger ...

... de gör som du gör. Det gäller att vara kittad till tänderna när man är en mycket upptagen business(wo)man.
Smartphone aka hålslaget och vintagepumps från Christian Dior. Även om själva outfitten för övrigt signalerar att allt som matchar ligger i tvättkorgen. 

Men frågan är om det är mig han apar efter? 

Ja, det skulle ju vara pumpsen i så fall. Men att prata i telefon? Nej ... det är något hans kära far gör ganska ofta. :-) Men det kan ju tänkas att lille H vet något som jag inte vet, angående pumps ... hehe.


  

måndag 23 juni 2014

Sol och häxbränning


Idag är det Sankt Hans-afton i Danmark och runt om i landet kommer det om några timmar brännas häxor på var och varann strand, trädgård och torg. Det låter som hämtat från den grymma och omänskliga medeltiden, men nej det är år 2014. Och häxdockor med hatt, klänning och kaffepanna sitter redo ovanpå de ännu inte tända brasorna och skall snart döden dö. Denna mystiska tradition är en blandning av vårbrasa á la Valborg och den svenska folktron om att häxorna flyger till Blåkulla. Danskarnas häxor flyger till Bloksbjerg just denna sommarkväll. Anledningen till att häxorna ska brännas är gammal vidskepelse om att häxorna är allierade med elden och därför är det "logiskt" att bränna henne på bålet för att skrämma bort alla onda väsen.

Nu har jag skickat iväg maken till häxbränning hos en av hans löparpolare. Det kommer skålas i Tuborg och lågorna kommer stå i flera meters höjd om jag känner deltagarna och min make rätt.

A Sankt Hans Aften Fire - Danish tradition at summer solstice

Jag själv vabbar, liten har fått feber och snuva, men det gör inte så mycket att jag missar "festen". Jag låter danskarna hållas med sitt häxbränneri och dricker ett glas vitt, löser svenska korsord och njuter av kvällsolen, även om vinden är aningen kylslagen och kan på avstånd beskåda alla eldar.

söndag 22 juni 2014

Konsten att njuta av livet ...

Finns det något bättre än sol och hav? Igår åkte vi en sväng till Risskov, en av Århus mest fashinabla stadsdelar och gick längs stranden bland alla pampiga villor och sött doftande rosenbuskar och kaprifoler. Jag har läst någonstans att just denna strand, för ett par år sedan, utnämndes av en kanadensisk tidning till att vara en av de 10 bästa stränderna i världen. Ja, ni hörde rätt, det är varken Hawaii eller Maldiverna det gäller, utan Åkrogen i Risskov. Men visst är det vackert här.


Sedan hämtade vi vin och mat hos Lisager, en cateringfirma med fokus på delikatesser och vin, som vi hört mycket bra om och som ligger ett stenkast från stranden. Förrätten var fantastisk! Så sommaraktigt det är med Skagen-räkor och aioli. Maken tog en tapas-tallrik med ostar och korvar i överflöd. Lille H ropade glatt "mmmmm, mee, mee" från sin barnstol och jag blev helt svett av att skala räkor och doppa i aioli för att hinna med hans tempo. 15 månader gammal och redan en dyr smak. Hur ska detta gå? 


Såhär i efterhand borde vi ha tagit två extra förrätter för huvudrätterna, hälleflundra med tomater och makens kalv, var en ganska tråkig och smaklös upplevelse och inte alls värda de dryga 150 kronorna/rätten.
Men å andra sidan slapp vi laga mat och kunde verkligen rå om varandra  ... 

... och det är guld värt.


lördag 21 juni 2014

I ottan ...

Det blev en alldeles för tidig morgon i morse. Gäsp! Idag ser jag därför ut som något katten släpat in. Och även om jag har en liten lyxdive/innekatt, som helst äter räkor och gorgonzola och inte släpar hem några ludna råttor, är det inte någon smickrande beskrivning, jag lovar.

Lyckligtvis brukar lille H ofta sova ordentligt på nätterna och tidigast vakna kvart i sex, men i morse var klockan 4:45. Men .... vem kan vara sur när man möts av en skrattande liten kille som hoppar upp och ned i sängen och med ett glatt "dää" pekar på nappen som råkat trilla ner mellan spjälorna och landat på golvet.

Pigg som en mört trasslar han sig ur min famn när jag lyft upp honom, han plockar upp nappen i ett nafs och börjar leka med bilarna i parkeringshuset. Vroom, vroom! Tut!Tut!

Själv sätter jag mig bredvid honom, på en av de stora kuddarna och lutar huvudet mot väggen. Jag kämpar för att inte somna, kampen mot John Blund är hård och svettig och jag börjar, i ett tillstånd mellan vaken och sovande, smida planen få-barn-till-att-somna-om-igen-så-att-jag-själv-får-sova.

Tre timmar senare lyckas jag och jag har nog aldrig sovit så gott.

Hen som myntade uttrycket att "sova kan man göra när man blir gammal", har nog aldrig varit småbarnsförälder.


zzz ...


fredag 20 juni 2014

Midsommarafton, i afton inställt!

Jag trodde inte att jag hade det i mig, den där svenska avundsjukan. Men jag kan inte låta bli att puta lite trumpet med läppen när jag idag ser vännernas glada bilder på de sociala medierna, där glada ansikten skålar med champagneglas på väg ut till en solig skärgård, där glada barn i sommarklänningar binder blomsterkransar eller otaliga stämningsfulla blombilder i soluppgång med önskan om en trevlig midsommar.

Själv har jag ett jobb som ska vara färdigt idag. Jag sitter i mysbyxor och har inte ens borstat håret ... eller tänderna när jag tänker efter ... jag har inte hunnit. Det orörda kaffet i koppen är iskallt vid det här laget. Det spöregnar! Å andra sidan fick jag ju mitt regn som jag efterfrågade, så egentligen borde jag inte klaga.

Idag är det en fredag som alla andra. Danskarna firar ju inte midsommar som vi gör. De firar istället Sankt Hans aften, den tjugotredje. En dansk variant av Valborg kan man väl säga, med brasa och tal till sommarens ära. Enda skillnaden är väl att de bränner häxor på bål ... men det kan ni ju få höra mer om på måndag. :-)

Varje år, innan midsommar, sitter mina svenska vänner och jag och lägger stora planer om hur vi i år ska fira denna fantastiska högtid. En svensk tradition som vi alla saknar så oerhört mycket. Vi ska ha sill och jordgubbar och vi ska banne mig dansa "små grodorna" runt majstången ända till soluppgången och skåla i glittrande champagne. Vilken fest vi ska ha! Men när det närmar sig midsommarafton rinner allt ut i sanden. Livet kommer liksom i vägen, även om vi gärna vill ställa till med ett hejdundrande midsommarfirande som danskarna sent ska glömma.

Jag har inte firat midsommar, på riktigt alltså, sedan jag flyttade till Danmark och på något sätt växer utopin om den perfekta midsommaren för varje år. Jag minns inte myggbett, genomblöta kläder, punktering på cykeln, flörtande - mindre attraktiva - karlar eller stukade fötter. Jag minns bara det fantastiska med sol, jordgubbar, grillmat på stranden och kubb i sanden,  som vore det taget ur en pripps-reklam.


Swedish Midsommar - Important for everyone to learn and enjoy!
Klicka på bilden för bildkälla


Men snart är jag färdig för idag. Jag ska hämta liten på förskolan och njuta midsommarkvällen i goda danska vänners lag. Ni ska se att det trots allt blir en trevlig midsommarafton värd att minnas, som taget ur en pripps-reklam.;-)

Trevlig midsommar på er kära landsmän, även om det efter detta lilla inlägg kan verka lite ironiskt! :-)


torsdag 19 juni 2014

Du ljuva regn ...

Så kom det äntligen ...


... det efterlängtade regnet. Efter en månad av sol och torka kom det i förmiddags några droppar vatten till den fnösktorra gräsmattan, som bara är grön på de ställen lille H har lekt med vattenslangen och till de törstiga blommorna i rabatten.

Jag hade dock önskat mig lite mer regn, ni vet ett sådant där härligt sommarregn när det står som spön i backen och åskan dundrar i bakgrunden. Sådant där väder som man inte behöver ha dåligt samvete för att man bara sitter inne under filten och läser en god bok till tonerna av blixtar och dunder.

Men nu skiner solen igen och jag har nästan dåligt samvete över att jag blir så besviken på att solen tittade fram. För det får man ju inte? Tycka illa om solsken och fint väder ... men åh så skönt det hade varit med en riktigt grå regnvädersdag.



onsdag 18 juni 2014

Där det finns hjärterum ...

Bläddrade nyligen igenom 10 år av bilder på datorn. Så många resor vi har gjort de senaste åren, vi har nästan varit jorden runt. Så många ställen jag har bott på sedan det där lilla rummet i en studentkorridor i Halmstad för 12 år sedan. Jag/vi har säkert flyttat sju gånger sedan dess.

När jag och katten flyttade över till min pojkvän, sedermera make, i Danmark för snart 10 år sedan flyttade vi in i en lägenhet på 45 kvm. Där det finns hjärterum, finns det ju stjärterum sägs det. Vi bodde två vuxna och en katt på så liten yta i två år. Det var trångt och dålig planlösning, men idag minns jag den bara som en charmig lägenhet med goda minnen.

Idag bor vi i ett, för mig som vuxit upp på dryga 90 kvm, jättestort hus på 150 kvm. De flesta danskar tycker nog att det är ett ganska beskedligt hus, och inget att skryta med. Här i Danmark är allt under 200 kvm småpotatis. Vårt hus är nämligen minst på vägen och det syns nästan inte bland de stora funkisvillorna, som i sin tur kan skryta med 200-300 kvm.

När maken drömmer om en större villa än den vi har, brukar jag tänka på vår lilla lägenhet på 45 kvm och tänka att behöver man egentligen så mycket plats? Att ha lite "ruffkänsla", för att citera SOS sällskapsresan, är ju också mysigt och har sin charm ...


Vår första danska lilla lägenhet.


tisdag 17 juni 2014

På superhemligt uppdrag

Agent 001 rycker ut. Här gäller det att krypa tyst och försiktigt.


Mitt namn är Harald - hemlig agent med rätt att ...



...vattna.



måndag 16 juni 2014

Det bästa som finns ...

Varje gång danskarna ska lyxa till det och ha fest, äter de tarteletter med höns- och vit sparrisfyllning. Det är en rätt av många på det fyllda och överdådiga klassiska danska lunchbordet. Tarteletter är det bästa danskarna vet (näst efter den varma leverpastejen och det nybakade rågbrödet, möjligtvis). Likt små barn som väntar på att tomten ska komma, sitter danskarna förväntansfulla och väntar på att läckerheterna ska serveras.

Jag har ofta fått höra att: "... og så skal vi minsandten have tarteletter!" och med de orden vaknar alla andra danskar till: "Skal vi have tarteletter? Ej, hvor dejligt!"

Høns og asparges i tarteletter (I used google translate tool)

Första gången jag fick tarteletter med hönsfyllning hade jag därför mycket stora förväntningar. Det väntade ju en kulinarisk upplevelse. Något över det vanliga. Festmat som bara serveras vid särskilt högtidliga tillställningar.

Gissa om jag blev besviken när jag väl smakade. Tråkigare, torrare och smaklösare mat har jag nog aldrig ätit. Kattmat, var första tanken som slog mig när jag petade med gaffeln i tarteletten framför mig på tallriken. För inte ser det vidare gott ut, med den gråvita röran i den gulbruna tarteletten, utan tillstymmelse till färg som lockar aptiten. Nej, det hjälper inte att lägga på en persiljekvist.

Det måste vara något annat än det kulinariska som ligger bakom danskarnas begeistring. Eller menar de på allvar att det här är det bästa man kan äta? Kanske är det nostalgi? Att de minns barndomens jular och mormors hemgjorda tarteletter. Man ska ju inte underskatta smak- och doft-minnen. Det liknar, för en rationellt tänkande utomstående, att det handlar om att kärleken är blind. Det måste vara den logiska förklaringen - danskarna är upp över öronen förälskade i sina älskade höns-tarteletter!

Varje gång vi är bortbjudna på påsk/jul-lunch eller annan tillställning där det serveras, ger jag med glädje bort tarteletten till maken (jag vet ju att det även vankas räkor, sill och annat gott).

Maken strålar av lycka, som om han just fått världens bästa present. Tänka sig att det bara kräver en tråkigt gulbrun tartelett med hönsfyllning.

Jag är mycket förundrad.



lördag 14 juni 2014

Ljuva sommardagar

Det är egentligen bara lille Hs kläder som avslöjar att bilden är tagen i nutid. Hans favoritleksak för dagen är denna lilla mjölkspann av okänt datum, som han i morse fick syn på utanför vår ytterdörr. Den kommer från den gård där maken är uppvuxen.


Och den har hängt med, likt en gosedjur, hela dagen.




Boule och rysk champagne

Igår var det den årlig sommarfesten hos en av mina uppdragsgivare. Det är en avslappnad och trevlig tillställning med alla möjliga nationaliteter och sorlet av engelska, franska, tyska, danska och spanska blir högre och högre ju längre kvällen framskrider. Mycket tack vare den, enligt traditionen trogen, ryska champagnen. Det blir ingen riktig sommar utan sommarfesten, några partier boule och rysk champagne i överflöd ända till solen går ned och lite till.

Vi pratade om språk, kultur och vad vi som utlänningar i Danmark anser om vissa danska maträtter.Vi turades om att berätta rövarhistorer och sa "skål", "proust" och "cheers".

Kvällen till ära var jag klädd i den somrigaste av sommarklänningar. Och njöt att för en kväll vara barnfri och kunna bära vitt, utan att vara rädd för att få en massa jordgubbs-, blåbärs-  och grötfläckar.

fredag 13 juni 2014

Smultronställe

Jag blir alldeles lycklig av smultron, helt euforisk. Tänk vad de smakar sommar och sol och inga bekymmer. Stora deadlines och husliga sysslor glöms för ett tag bort. Tänk att ett litet bär kan få dig att glömma tid och rum.


Även liten, som inte har några barndomssomrar att minnas, njuter de söta bären. Men det där med att äta smultron på ett strå, kräver lite finess och erfarenhet från många barndomssomrar. Liten slukar allt i ett enda nafs.


torsdag 12 juni 2014

Goda grannar

Vårt nybyggda kvarter ligger på en gammal åker i ett mycket litet samhälle, eller en liten by kanske det snarare är. Här finns både kyrka, hästhagar och sekelskifteshus som trängs med sjuttio- och åttiotalshus och gamla lador med stråtak.
Varje morgon när jag kör lille H till förskolan lite över åtta, vinkar jag glatt till en gammal dam med träskor som med raska steg korsar vägen med morgontidningen i ett fast grepp i handen.

Alltid är hon väg åt samma håll och det tog lång tid innan jag fick veta varför hon varje dag, nästan på klockslaget, går över vägen med tidningen.

Varje morgon lämnar hon nämligen in tidningen, efter att själv ha läst den, till den gamle mannen som bor i gården, med den perfekt krattade gårdsplanen, bredvid. I mer än 40 år har de delat tidning. De dricker en kopp kaffe, pratar om vädret och går sedan var till sitt igen. Samma procedur varje dag, de senaste 40 åren. Visst är det fantastiskt?

Med tanke på att de båda är änkling/änka, är det ju ett fantastiskt sätt att veta att den andre har det bra och att man kan få lite sällskap.

Det är så himla fint på något sätt ...


Old school: An undated photo of a man wearing a hat and carrying a newspaper, titled Chicago, Ill.

onsdag 11 juni 2014

En blomma är glädjen

Något jag fascinerades av när jag flyttade till Danmark var hur billiga snittblommor och buketter var jämfört med i Sverige. Framför allt i de stora matbutikerna, men även på torgen och i blombutikerna. Varje fredag köper jag därför nya buketter. Man kan liksom inte låta bli när ståtliga liljor, pioner eller hyacinter (alltså snittade hyacinter) kostar under 40 kronor buketten. Det är något meditativt med att snitta stjälkar och arrangera blommor i en vas. Något vackert - en lisa för själen.

Just nu har jag dock en prunkande trädgård och de köpta rosorna och liljorna konkurrerar med till exempel den fantastiskt vackra salvian. I år överträffar den sig själv med sin prakt och den har tagit upp hälften av högbädden. Det doftar fantastiskt och visst ser den ut som vilken dyr snittbukett som helst.


tisdag 10 juni 2014

"Kuk i tiden" och andra "fina" barnbokstitlar

Danskarna är nog kända för sin vänliga inställning till både det ena och det andra, i alla fall ur svensk synvinkel. Fördomen om den  mycket frisinnade, och kanske lite promiskuösa, dansken ligger nog rotad i många svenskars uppfattning om våra grannar i söder.
Därför blir man kanske inte som svensk förvånad när man ser vad de döper sina barnböcker till.

Kuk i tiden

Kuk kuk, Ræv og Hare


Kuk i kukuret

Fördomar som besannas, eller ej?

Såklart betyder inte "kuk" det vi svenskar tror att det betyder.
Kuk betyder nämligen gök, alltså fågeln eller dess lockljud; kuk-kuk.
Eller också så används ordet som slanguttryck när det blir fel/saker inte går som man har tänkt, ofta om elektronik.

Så nästa gång en dansk säger att "det går kuk i computeren", skratta inte. Dansken har ett allvarligt datorproblem som inte innefattar några lemmar, förhoppningsvis inte i alla fall. :-)


måndag 9 juni 2014

Livets små glädjeämnen

Så härligt väder, vilken härlig bris, vilken blå himmel. Jag är nästan lyrisk.

Vi vill inte sitta inne, vi ska bara ut, ut, ut ...



Vi badar, cyklar och ... plockar ogräs (ja, pappa kan inte låta bli.) ...


.... och njuter av solen. Och idag har jag hunnit göra något jag inte gjort på ett år, tror jag ... att i lugn och ro måla naglarna härligt sommarturkosblå medan jag tittar på grannen som sliter i värmen med att lägga takpapp på sitt garage. 




Livet är gôtt!

söndag 8 juni 2014

Att köpa sig fattig ...

Jag läste någonstans att dagens barn har över 500 leksaker i sina fint inredda barnrum. En ganska hisnande siffra, om man tänker efter. Och nog kan man köpa sig fattig alltid, om man lyssnar på reklam och tidningar och vill ge sitt barn det allra bästa. Leksaker som ska hjälpa till att stärka språk, finmotorik och problemlösning.

Det är ganska intressant egentligen, när det enda som krävs är en vattenkanna, en vagn och en boll för att sysselsätta liten i minst 10 minuter - en evighet i en liten, snart 15-månaders värld.


lördag 7 juni 2014

Den första kärleken

Jag tror att min son är kär, alltså på riktigt. I den finaste flickan på jorden med blommig solhatt och bleka kinder med skrattgropar. Men hur lille H än försöker är hon inte alls intresserad av halva söndermosade jordgubbar eller att se hur duktig han är på att vattna.


Hålla handen vill hon inte heller ...


Här gäller det att skruva upp för charmen, och efter ett tag lyckas det. När lille H ler kan han få vem som helst att putta på sparkcykeln.


fredag 6 juni 2014

Du gamla, du fria

Idag är det Sveriges nationaldag och jag har jobbdeadlines upp över öronen samt en tvätthög lika stor som Himmelbjerget, nästan i alla fall. Det enda som i dag känns lite festligt svenskt är den svenska lilla träflaggan och Marabous nougathjärtan till elvakaffet.


Men behöver det egentligen vara festligt svenskt en dag som denna? Jag brydde mig aldrig om nationaldagen när jag bodde i Sverige. På den tiden var det inte heller en helgdag utan en vardag som alla andra.
Men när man bor i ett annat land, i en annan kultur blir det nationella så oerhört viktigt.

Jag och katten Gucci tar en paus från kattvätt och diverse enkäter och standardsvar. Vi stannar upp ett tag och sitter alldeles tysta bredvid varandra i soffan och lyssnar till regnet som smattrar mot rutan. Jag dricker kaffe ur min Kosta Boda-mugg och låter chokladen smälta på tungan. Det känns lite svensk-sommaraktigt på något vis. Och vi tänker på hemlandets berg och dalar, på myggbett och stora skogar, på smultron på strå, på landet lagom är bäst.


Verklighetsflykten blir kortare än velat, bara en halvt uppdrucken kaffekopp lång. Men verkligheten knackar på dörren, dags att vakna till.

Sverige, Sverige älskade vän ... snart ses vi igen.


Önskar eder alla en fortsatt trevlig nationaldag!



torsdag 5 juni 2014

Anledning att festa

Danskarna, liksom svenskarna, försöker alltid hitta tillfällen och ursäkter för att få festa till det lite. Idag, den femte juni, är det Danmarks nationaldag, eller Grundlovsdag som den heter på danska. En dag där de flesta lönemottagare är lediga och butikerna stängda.

Därför skulle det igår firas ordentligt i hela stan, en årlig festival med mat- och öltält, bra erbjudanden och midnattsöppet i butikerna och musik. En folkfest med andra ord. I år var temat Europa och vi gick både förbi en Big Ben utanför tågstationen och röda Londonbussar.


Lite längre ner på gågatan, på Store Torv, erbjöds det spanska street tapas. Lille H är finsmakare, precis som sin mor och ropade glatt "mee", mee" efter första skeden tryffelrisotto med diverse tillbehör.



Idag njuter vi en ledig dag och har laddat upp för en lite försenad och väldigt improviserad födelsedagslunch, eftersom svägerska och svåger tittar förbi med en födelsedagspresent. 
Det vankas lax, pilgrimsmusslor och ärt-och myntapestoslungad (känn på det ordet, visst låter det top notch?) färskpotatis. Vitvinet ligger redan i kylen. Nu firar vi den danska författningen och så lilla jag då. 

Det är alltid bra med ursäkter för att få ställa till med fest.



onsdag 4 juni 2014

Tiderna förändras

För några år sedan tog vi ofta bussen ner till Flensburg för att handla öl/vin i Skandinavian Park och sedan strosa på stan och äta wienerschnitzel på någon mysig restaurang inne i centrum, efter att man såklart hade fyllt upp buss-bagagerummet med diverse alkoholhaltiga drycker, läsk/ramlösa i mängder och Haribo-godis i storpack. Alltid i god tid innan sommarens alla beachpartyn och grillfester.

Idag blir jag inte lika begeistrad för erbjudandet: "ta tre ölbackar - betala för två". Istället blir jag väldigt exalterad av barnmatshyllan. Barnmaten i Danmark är vansinnigt dyr och utbudet är skrattretande litet. På andra sidan gränserna, både i Sverige och Tyskland, kan man hitta burkmat, välling och babysmoothies till halva priset och i otaliga versioner.

Jag brukar vid åsynen av de fyllda hyllorna bli lika upprymd som de köpsugna tanterna på Gekås, ni vet de som köper plastpåsar och WC-Anka och hamstrar schampoflaskor som räcker en livstid - för det är ju så billigt ...



Tiderna förändras ...


tisdag 3 juni 2014

Vad hjärtat begär ...

Hur gammal man än är och blir, så vet ens lilla mamma fortfarande precis vad man behöver och vad ens hjärta begär. Svenska tidningar, film, choklad och korsord låg nämligen i ett av födelsedagspaketen som öppnades under Sverigevistelsen. Dessa saker fungerar nämligen förebyggande och skjuter upp den där hemlängtan till Svea rike, som ju tyvärr kommer smygande emellanåt. De flesta som bor utomlands kan säkert känna igen den där nostalgin med svenska saker. Att höra ABBA:s Waterloo i radion kan få dig att gråta och hittar du kexchoklad på hyllan i Netto blir du alldeles varm i hjärtat. Och vem har inte försökt få kontakt med någon framför sig i kassan, som talar samma språk. Men sedan vinner den svenska blygheten och man törs ändå inte söka kontakt, även om kropp och själ skriker efter en svensk att prata med.





Nu har jag dock laddat mina Sverigebatterier hela helgen, så det är faktiskt rätt skönt att komma hem till dannebrogen, "røde pølser" och det grötiga språket.

Men vem vet, plötsligt kommer kanske hemlängtan smygande och då krävs det drastiska metoder ... eller i alla fall lite svenska ord-nötter. :-)