Tre delar mjöl, en del salt och lite vatten ...

... det är allt vad som krävs för att underhålla en snart två år gammal pojke som annars brukar ha myror i brallan i en hel timme, en HEL timme!

Och vi kavlade, rullade korvar, gjorde figurer av trolldegen och bankade ned pepparkaksformar.

Och mamma blev mäkta stolt över sina egna små trolldegsfigurer som lille H faktiskt såg vad de föreställde och han ropade glatt: "bil","häst", "katt" och "snigel", även om den sistnämnda egentligen var en sköldpadda, men det spelar inte så stor roll, i alla fall inte i en liten killes värld där hans ord är lag. 

När han hade konstaterat vad det var, slog han näven rakt ned i de små konstverken med ett "splash". Mamma blev lite vemodig när hon såg sina vackra, detaljerade trolldegskonstverk bli pannkaka, men bara en stund, för vem kan vara vemodig när liten skrattar och glatt ropar: "Mer katt mamma, mer, mer!"

Och så började vi om från början igen, ...