Euforiska känslor och lättnadens suckar.

Bildkälla: http://dk.pinterest.com/pin/280419514273819341/

En månads slit är över! En euforisk känsla sprider sig i kroppen och nu känner jag på allvar hur trött jag är. För tio minuter sedan skickade jag iväg ett mejl med de sista bilagorna till kunden. Jag klarade det inom tidsramen, trots en alldeles för kort deadline, trots att den fyra år gamla datorn kraschade mitt i allt, trots att 8000 översatta ord på mystiskt vis försvann vid överflyttandet till den nya datorn och att jag var tvungen att göra om den delen igen, trots en veckas VAB och sömnlösa nätter, trots andra jobb som bara var tvungna att lösas parallellt och dessutom själv hålla förkylningen i schack (ska vi slå vad om att den bryter ut med full kraft ikväll, bara för att.)

Nu kan jag vila, dricka en kopp kaffe och klia katten bakom örat, om jag nu kommer ihåg hur man gör när man vilar ... i alla fall till i morgon när nästa projekt ska påbörjas. Det är egenföretagarens lott här i livet, att jobba när det finns jobb. Men jag klagar inte, det är ganska gött att vara sin egen chef, trots allt.