måndag 12 januari 2015

Tänkvärt

Vår pratglade och livsglade guide som körde oss från sevärdhet till sevärdhet under semestern, gjorde mig alldeles mållös och rörd en morgon när vi kom ut till bilen för att påbörja dagens sightseeing.

Dagen innan hade vi inte ägnat lika mycket tid som en genomsnittlig turist vid de olika sevärdheterna. Både maken och lille H har myror i brallan och det ska hela tiden hända något nytt. Därför betade vi av sevärdheterna i rekordfart. Det i sin tur betydde att vår guide hade möjlighet att få ledigt flera timmar tidigare än beräknat. Han sa att han var så glad att vi redan ville tillbaka till hotellet, för då kunde ha få tid till att besöka sin lille son som låg på sjukhus i väntan på en stor operation. En operation som kostade allt vad vår guide tjänade och ännu mer. Därför jobbade han nästan i dygnsdrift när jobben fanns för att spara ihop pengar.

I lille H:s bilbarnstol låg det den morgonen ett paket med ett par leksaksmotorcyklar och varma tröjor, för guiden hade ju hört hur kallt det var där vi bodde. 



Han var så glad så han ville ge en present som tack för att vi hade gett honom en av de största gåvor han kunde få - tid med sin sjuke son. Dricks i all ära, men det som betydde mest var tiden han fick.

Jag stod mållös och rörd, och det kändes så fel att någon som har så mycket mindre än en själv ger gåvor för något vi inte ens gjort medvetet. 

Det är tänkvärt. 


1 kommentar:

  1. Det är fantastiskt att människor som är fattiga ändå ger av det de har. Medan vi i västvärlden oftast bara ger av vårt överflöd. G var med om liknande när han var på en jobbresa till Lettland. De är fattiga där, men hade ändå gjort gåvor av det de hade (raggsockor, fröpåse rädisor och kudde) att skicka med gästerna från Sverige.

    Vinterhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera