När jag och katten flyttade över till min pojkvän, sedermera make, i Danmark för snart 10 år sedan flyttade vi in i en lägenhet på 45 kvm. Där det finns hjärterum, finns det ju stjärterum sägs det. Vi bodde två vuxna och en katt på så liten yta i två år. Det var trångt och dålig planlösning, men idag minns jag den bara som en charmig lägenhet med goda minnen.
Idag bor vi i ett, för mig som vuxit upp på dryga 90 kvm, jättestort hus på 150 kvm. De flesta danskar tycker nog att det är ett ganska beskedligt hus, och inget att skryta med. Här i Danmark är allt under 200 kvm småpotatis. Vårt hus är nämligen minst på vägen och det syns nästan inte bland de stora funkisvillorna, som i sin tur kan skryta med 200-300 kvm.
När maken drömmer om en större villa än den vi har, brukar jag tänka på vår lilla lägenhet på 45 kvm och tänka att behöver man egentligen så mycket plats? Att ha lite "ruffkänsla", för att citera SOS sällskapsresan, är ju också mysigt och har sin charm ...
![]() |
Vår första danska lilla lägenhet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar