En egen liten värld

Bara ett stenkast från Århus domkyrka och de myllrande shoppinggatorna, börjar en ny stadsdel ta form i den gamla industrihamnen som tidigare bara bestått av lagerbyggnader, båtkranar och pirar. Den mest kända byggnaden i området, och en byggnad politikerna gärna ser att Århus blir känt för, är Lighthouse som ligger längst ut på spetsen och som verkligen kan säga har havsutsikt.

I området finns det även urban-odlingar i högbäddar, hönsgård, lekplatser, kafé och restaurang, konstverk och skateboardramper om vart annat - mitt bland kranar, cementblandare och armeringsjärn.

Någon har tappat sina tre meter stora solglasögon mitt på hamnpromenaden.

En skön promenad med vind i håret. till fiskmåsarnas skriande och de små fiskebåtarnas puttrande ljud och fantastisk spännande arkitektur att titta på. Och när man går där, fylld av gnagande avundsjuka över den vackra utsikten och läget och tänker den som ändå fick bo här, då är det rätt bra att det blåser. För då inser man hur kallt det säkert är ute på ön en frostigt kall vinterdag, eller när novemberstormarna ruskar om i höghusen och regnet slår som spön i backen. Ja, när man har det i åtanke, då känns det rätt skönt att bo i sitt eget lilla hus omgivet av stora hus som skyddar i vinden.

Efter en blåsig men uppiggande promenad avslutade vi med lappskojs på Fröken Koch, en av de bättre hamnrestaurangerna i staden. Kan inte låta bli att tänka på lägereldar, scoutläger och kåsor när jag tänker på lappskojs. Det har nog aldrig slagit mig att det skulle kunna serveras som gourmetmat på en trendig hamnrestaurang med en massa societetstanter. Det känns galet fel att beställa en sådan rätt på en fin restaurang där man snarare förväntar små rätter med franska namn. Men åh så god den var och pimpad med tillbehör som syltade rödbetor med anis blev den en härlig söndagslunch. Ibland är det enkla alldeles för underskattat!