tisdag 28 juli 2015

Barndomens somrar

Barndomens somrar är full med spring, hopp och klättring, skrubbsår och myggbett och träningsvärk.
Man vet att man har gett sitt barn en fin semester när han alltid är fem steg före en själv, glatt ropande "Se mamma, där, där. Vi ska upp på toppen." "Vi ska bada, där nere"





torsdag 16 juli 2015

Salta vindar och sommarstughäng

Det bästa med att Danmark är så litet som det är, är att man kan korsa landet kors och tvärs på bara några timmar. Därför packade vi bilen och tog en spontanutflykt ner till Römö, vid dansk-tyska gränsen, för att besöka vänner vi inte sett på ett halvår vars familj har sommarstuga mitt på ön, som förövrigt är en nationalpark.

Efter en härlig fisk- och skaldjurslunch á la dansk stil med remouladsås och rågbröd bar det av med bilen ner på stranden och vi körde nästan ända fram till vattenkanten. Och gick bokstavligt talat direkt från bilen och ner i vattnet. Stränderna på Römö är flera kilometer långa och minst 1 km breda och här är det tillåtet att köra på stranden, så länge man håller sig till hastighetsbegränsingen på 30 km/h.



Efter ett något kylslaget dopp åkte vi sedan ner på hamnen, tittade på båtarna och åt mjukglass.


... och våtservetterna låg redo på bordet för en mjukglassinsmord tvååring.


Vi åkte sedan tillbaka till stugan, hängde på det stora trädäcket, njöt solen och varandras sällskap och tittade på när barnen lekte stillsamma lekar ...


... och åkte cykel och sprang så fort benen bar, runt huset.


Efter att ha frossat i grillat kött och klyftpotatis trollade mannen i huset fram en dessert som säkerligen skulle få de flesta viktväktare och hälsogurus att svimma.

Fløderand, det är något danskt påfund, liknar kanske mest den italienska pannacottan men känns mycket flötigare, med bär och marshmallows.


Proppmätta och med sand över hela kroppen och vindblåst hår bar det hemåt Århus vid åtta-tiden på kvällen och lille H somnade i sin barnstol redan innan vi kommit ut på öns huvudled.

tisdag 7 juli 2015

Ett sekel på bara ett par timmar

Vi skulle egentligen ha fångat krabbor ute på Djursland idag, men jag hade lyckats ta fel på datum och arrangemanget var oturligt nog igår. Men det gjorde inte så mycket för vi begav oss mot stan och Den gamle By istället.



Sprang på kullerstensgator.



... lekte vid det gamla sekelskiftstivolit.



Satte upp händerna mot det lilla konditoriets fönster och ropade "Mamma, vill ha kaka!"
Och vad gör man inte, när någon lägger huvudet på sned och ler - man köper kaka.




Satt sedan på bänken utanför, åt en kladdig arrakskaka, på danska kallad studenterbröd, för nej den relativt torra och icke kladdiga kringlan som mamma föreslog vill den lille gourmanden inte ha.

Sedan begav vi oss från förra sekelskiftets kullerstensgator mot 70-talets asfalterade bakgårdar ...

... besökte ett hippiekollektiv i en av lägenheterna ...

... och en kärnfamiljs hem och lekte i ett barnrum från 1974.


Och sedan blev liten djupt besviken över att den gamla "motorcykeln" i 70-talskvarteret inte hade någon ringklocka.


Efter ett par timmars strosande på kullerstensgator fick den gravida mammans bäcken nog och vi begav oss mot bilen som stod parkerad i år 2015.


torsdag 2 juli 2015

Picknick i sanden

Igår var det precis som idag härligt solskensväder och istället för att svettas i vår ganska nya trädgård som inte har en enda skuggigt träd att gömma sig under, åkte vi ner till havet.
Vattnet var nog bara 16 grader varmt, men vinden blåste i håret och det var varmt. Vi hade fyllt lille H:s Fjällräven-ryggsäck med juice, vattenmelon och kex och letade upp en plats att sitta.



Vi fikade och tittade ut på båtarna som guppade förbi och på tonårsflickor som skrek när de doppade huvudena i det kalla vattnet. Vi bestämde oss för att åtminstone känna på vattnet och doppade tårna, om än snabbt, för nog var det varmare på land än i vattnet.


Sedan sorterades det sten på stranden. .





                                                            Lata sommardagar är de bästa

onsdag 1 juli 2015

Så kom den äntligen

Den tog tid på sig i år, sommaren alltså, men nu är den äntligen här.

Stor som liten vill inte gå in på kvällen, man vill stanna kvar, andas in dofterna och njuta av de ljumma vindarna.

Livet är lite lättare och gladare när solen skiner, när jordgubbarna lyser solmoget röda och när liten skrattar så han kiknar när han lyckas träffa mamma med vattenslangen och sedan springer så fort att han nästan snubblar över sina egna fötter.

Inte vill man gå och lägga sig på kvällen, när man äntligen kan vara ute utan jacka och springa barfota i gräset ...



 ..